Denna deckarnovell är skriven av Agatha Christie. Hon var den första författare som jag fick upp ögonen för som skrev böcker för vuxna och jag tycker fortfarande väldigt mycket om den stilen.
Långsamt och försiktigt gick Hercule Poirot till attack mot sin portion. Han smakade på den. Den var utsökt. Han tog en ny munfull. Det klingade till på tallriken. Han petade med gaffeln i puddingen. Bridget, som satt på hans vänstra sida, tittade nyfiket upp. Ni har fått någonting i puddingen, sa hon. Jag undrar vad det kan vara? Poirot lösgjorde ett litet silverföremål som satt fast i några russin. Åh, sa Bridget, det är ju ungkarlsknappen. Monsieur Poirot har fått ugnkarlsknappen.
Ur Äventyret med julpuddingen av Agatha Christie
Jag tyckte denna bok var en bra deckare med Hercule Poirot. Den har fått etiketten ”jul”, men jag tycker att det är lite väl frikostigt. I boken åker privatdetektiven ut på engelska landsbygden för att fira jul och bland annat leta efter en försvunnen juvel. Det juliga som fastnat i mitt minne är hur det beskrivs att sällskapet äter engelsk plumpudding och hur de har en tradition som liknar vår med gömd mandel i risgrynsgröten.
Julbetyget för denna bok blir:
 |
En underbar, sagolik och stressfri jul önskar jag er alla!
Anna
